Direktrapport: gång- och cykelbron till Oceanpiren

Sedan sist har produktionen dragit igång, grunden som stålkonstruktionen kommer vila på produceras nu. Tidsplanen för bron har förskjutits och ambitionen är nu att den första delen kommer kunna tas i bruk under sensommaren 2020. Hela sträckningen mellan Helsingborg C och parken i torrdockan kommer invigas 2021. Här kan du läsa en detaljerad rapport om hur arbetet fortskrider.

En tidigare version av den här artikeln påstod felaktigt att endast den första delen av bron kommer vara färdigbyggd till sensommaren 2020. Hela bron kommer vara klar till sensommaren, men endast den första delen kommer kunna tas i bruk fram till 2021.

Bron har totalt sex stycken stöd, varav två är placerade i hamnbassängen. Produktionens fokus ligger på de stöd som ligger närmast Helsingborg C där själva stålmontaget kommer starta. Vi kommer bygga oss från Helsingborg C ut till Oceanhamnen.

Vi slutför det sista grundläggningsarbetet under oktober månad och då är det av de två stöden närmast Helsingborg C. Grundläggning är en förutsättning för att kunna fortsätta med betongarbetena. Stöden på land grundläggs med 12-14 st titanpålar som borras ned till ett maxdjup på 21m i backen och injekteras fast med en cementslurry. Pålarna tar upp både tryck- och dragkrafter.

De två stöden i vattnet kommer inte grundläggas med pålar då de väger så pass mycket att de kommer fungera som en motvikt till de över 20 meter höga stålpylonerna som de ska förankra. Själva brobanan över hamnbassängen kommer hänga i dessa pyloner med kablar.

För att kunna genomföra arbetet av de två stöden i bassängen krävs någon sorts form som vi kan utföra vårt arbete inom. Till det ena stödet har en stor, konservburksliknande förstärkt form byggts, formen har sedan lyfts ned på bassängens botten.

Det andra stödet tillät inte samma konstruktion då bottenförhållanden ser annorlunda ut. Där har vi valt en cirkelformad spont (en slags stödkonstruktion) istället. För att utföra själva spontningen krävs en tillfällig pålbrygga för att kunna ta sig ut över vattnet med maskiner och utföra momentet.

Nästa steg är att schakta ut massorna i formen så vi når ner till den så kallade Helsingborgshallen. Därefter gjuts en tunn tätkaka av betong som medför att vi har en jämn yta att arbeta på. Stöden kommer gjutas i två delar – stora sektioner av armering på land som sedan lyfts ned och placeras med dykare. Sedan fylls formen med cirka 800 m3 betong. Formen töms sedan på vatten och vi bygger oss upp ur vattnet med armering och betong till den del där stålpylonen fästs. Stöden i hamnbassängen kommer bestå av armering och betong som överstiger en totalvikt på 2200 ton vardera.

De stöd som är placerade på land utförs med traditionellt betongarbete som generellt medför mindre komplikationer än arbetet under vatten. Även om delar av det arbetet vi utför är en kombination av arbete ovan och under vattenytan. (Se bild 12-13).

Utöver det komplicerade arbetet i hamnen som utförs på plats idag så konstrueras även hela bron matematiskt i en tredimensionell miljö med ett program som heter Catia. Det här programmet används generellt av flygindustrin. I programmet kan man placera bron i dess verkliga position i förhållande till dess omgivning och bryta ned den till sina beståndsdelar. På så sätt kan vi säkerställa att den går att bygga innan smidesproduktionen sätter igång.

Fram till årsskiftet kommer mycket av konstruktionerna under vattenytan vara färdigställda och till våren kommer ni kunna börja se bron växa fram över hamnbassängen.

Innehåll från Peab till Oceanhamnens nyhetsbrev.