Överbyggt reningsverk möjliggör stadsutveckling i Oceanhamnen

image003
Den nya stadsdelen Oceanhamnen ska växa fram i närheten av Helsingborgs reningsverk Öresundsverket. För att detta ska fungera, framför allt med tanke på lukt, kommer delar av Öresundsverket att byggas över med grönytor. På så sätt integreras samhällsviktig verksamhet med modern stadsförnyelse.

Planeringen för hur Öresundsverket ska byggas över har pågått en tid. Överbyggnaden ska både vara rimlig kostnadsmässigt och passa in utseendemässigt i den nya stadsdelen Oceanhamnen.

– Hela projektet kommer att landa på cirka 220 miljoner kronor, det är vår kalkyl. Kostnaden kommer att fördelas mellan VA-taxan och skattemedel, säger Jonas Malmgren, NSVA, projektledare för överbyggnaden av Öresundsverket.

Ombyggnaden planeras vara färdig 2018
Nu pågår upphandling av entreprenad för ombyggnaden av reningsverket, som om allt går som det ska planeras vara färdig 2018. Större delen av bassängerna ska byggas över, de delar som är längst bort och luktar minst lämnas öppna. Lukten från de överbyggda delarna ska ledas upp i Öresundskrafts skorsten på Västhamnsverket, varifrån den sedan snabbt sprids på hög höjd.

Delar av överbyggnaden ut mot havet kommer att bli grönytor som på sikt kommer att göras tillgängliga för allmänheten. Det kommer även att byggas en visningsrunda för studiebesök på anläggningen.

Pionjär med nytt avloppssystem
Istället för traditionella avlopps- och insamlingssystem kommer Oceanhamnen att byggas med tre separata avloppsledningar – en för svartvatten (toalett), en för gråvatten (bad, dusch, tvätt) och en för matavfall (via köksavfallskvarn). Det kommer även att installeras vakuumtoaletter, dels för att få en effektivare hantering av toalettavfall och ökad produktion av biogas, dels för att minska vattenanvändningen vid toalettspolning.

Utvecklingsanläggning och testbädd
– De tre flödena från det nya avloppssystemet kommer att behandlas i en ny utvecklingsanläggning som byggs bredvid de befintliga rötkamrarna på Öresundsverket. Genom att ta hand om toalett- och matavfall separat väntas biogasproduktionen fördubblas jämfört med traditionellt system. Bad-, disk- och tvättvatten är ett ”renare” vatten varför reningen av detta blir mindre resurskrävande och därmed mer energieffektiv, säger Marinette Hagman, forsknings- och utvecklingsansvarig på NSVA.

Utvecklingsanläggningen, testbädd och showroom är de tre delarna som ingår i det Vinnovafinansierade projektet RECO LAB. Här ska det bedrivas utveckling och forskning för att se vilket sätt som är det optimala för att ta tillvara den näring och energi som finns i avloppsvattnet och matavfallet.